Ateljéns senast broderade fana spikades torsdag 8 december på Armémuseum i Stockholm.
Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FMUndSäkC, ansvar för utbildning, utveckling och samordning inom underrättelse- och säkerhetstjänst.
Fanan mäter 160x140 cm och är utförd i guld och blå siden med omfattande silkesbroderier. Genom att brodera med Intarsia teknik får fanan två lika sidor och har därför ingen avigsida. Bitar tyg har skurits ut och ersatts med tyg i andra färger. Därefter broderas sömmarna över med en plattsöm. Arbetsprocessen avlutas med att fanan våtspänns för att sedan fållas där konstbrodöserna även broderar in sina initialer i fållen.
Arbetet är utfört av konstbrodöserna Ea Montelius, Jenny Hillevi Larsson, Anna Eriksson och Emma Holmgren.
Om fanspikning
Fanan har en lång heraldisk tradition och är den man strider för. När fanan är tagen är slaget vunnet och den skyddas därför med livet. Försvarsmaktens förband tilldelas nytt fälttecken när de har ny- eller omorganiserats eller när det gamla fälttecknet blivit utslitet. Fälttecken är samlingsbenämningen på fanor, standar, dragonfanor, tretungad svensk fana och tretungad svensk flagga (inom flottan benämns tretungad svensk fana för flagga) samt kommandoflaggor/kommandotecken.
Under 15- och 1600-talen fick soldaterna i ett kompani slå i varsin spik för att fästa duken vid stången. På så sätt band de sig till att följa fanan i fält. Denna tradition återupptogs 2007 när kommandotecknet var klart för den operative chefen inom EU som var en svensk officer. Under fanspikningen hålls tal av mottagande förbandschef, representanter för Armémuseum och Försvarets Traditionsnämnd, varefter var och en går fram och spikar. Det hela avslutas med att förbandet får utkvittera fälttecknet med alla tillbehör och fodral.